Så kan Feberaktig åtrå användas i en mening
- Dessa " affärer " väckte hos Marianne en feberaktig nyfikenhet.
- Det var något främmande och egendomligt han aldrig mött och som i stället väckte hans åtrå efter henne.
- Oron drev henne till en feberaktig verksamhet.
- Hon var redan i tamburen, samlade ihop sina kläder i mörkret och började sätta dem på sig i feberaktig brådska.
- Hon kände en så lidelsefull åtrå efter att få ett vänligt ord av honom just nu.
- För henne var det helt naturligt att åtrå en ung kvinna, vilkens kropp blommade och doftade.
- Hennes åtrå, som stegrats och skärptes av havandeskapet och den långa avhållsamheten, vaknade med all sin styrka.
- En unge född i lönndom, ett foster av den oberörda jungfruns hemliga åtrå och sugande, oroliga längtan efter ett manligt kön.
- Hon visade ingen blyghet, men heller ingen skälvande åtrå inför mannen.
- Men jag har ingen åtrå efter att bli skymfad i din närvaro... och en annan utväg måste finnas.
- Cecil var dock en planta, Som såtts av hans åtrå efter det avlägsna och hemlighetsfulla.
- Och dock var jag så brinnande förälskad, att jag häftigt kysste mina händer och axlar, som om min åtrå därmed skulle kunnat utlösas.
- Deras åtrå var obehärskad och samtidigt ovetande om sina uttrycksmedel.
- Hon ingav dem sin egen rena kärlek, sin åtrå till allt ödmjukt och gott.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.